Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlade om en pensionsreform på uppdrag av landets regering och nådde ett förhandlingsresultat den 19 januari 2025. Förvaltningarna för alla organisationer och landets regering har godkänt resultatet av förhandlingarna.
Regeringsuppdragets mål var att utreda vilka konkreta ändringar det behövs i arbetspensionssystemet för att säkerställa en finansiell hållbarhet och trygga en tillräcklig förmånsnivå. Uppgiften var att avtala om förändringar för att på lång sikt stärka de offentliga finanserna med 0,4 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten och stabilisera pensionsförsäkringsavgifternas nivå på lång sikt. Målet innebär en anpassning på en miljard.
Anpassningsmålet på en miljard euro överskreds
– Vi nådde regeringens mål och överskred det till och med. Pensionsreformen stärker de offentliga finanserna på lång sikt med cirka 0,57 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten. På det här sätter blir anpassningen cirka 1,5 miljarder. Vår arbetsgrupp jobbade med de långsiktiga förändringarna, som i pensionspolitiken spänner över flera decennier, säger ledande sakkunnig Katri Ojala.
– I reformen gjordes det inga kortsiktiga ändringar, utan fokus låg på de långsiktiga. Pensionerna och pensionsförmånerna kvarstår oförändrade och pensionsavgiftsnivån höjdes inte heller, understryker ledande sakkunnig Katri Ojala.
Nivån på pensionsavgifterna förblir densamma fram till 2030, dvs. arbetspensionsavgiften kommer att vara 24,4 procent under fem år. En stabiliserad avgiftsnivå har sin betydelse för löntagarna, men i synnerhet för företagen i deras ekonomiska planering. Framtida tryck på höjningar försöker man avvärja genom att stärka finansieringen av systemet. I löntagarnas och de nuvarande pensionstagarnas vardag märks ändringen knappast alls, eftersom inga ändringar gjordes i pensionsåldern och pensionerna.
Placeringsreformen av stor betydelse för finansieringen av arbetspensionssystemet
Genom reformen fick arbetspensionsbolagen större möjligheter att höja placeringsverksamhetens risknivå genom att öka aktievikten i placeringar. Det gör att man kan förvänta sig bättre avkastning på placeringarna på längre sikt. Dessutom stärktes fonderingen av ålderspensioner som balanserar den ökade placeringsrisken mellan generationerna.
– Större risktagning och högre förväntade avkastningar på placeringarna sänker trycket på att höja avgiften. Samtidigt ökar en större risk i viss mån även möjligheten till att ett betydande misslyckande i placeringsverksamheten kräver en större höjning av avgifterna än enligt de nuvarande reglerna i eventuella placeringsstrategier. I reformen förbättras fonderingen av ålderspensioner avsevärt. Av den årliga intjänade pensionen kommer en tredjedel att fonderas i stället för en fjärdedel som nu, säger arbetsmarknadsekonom Eugen Koev.
– Också en liten förbättring av avkastningen är av betydelse för att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. De ändringar som gäller placeringsverksamheten uppfyller cirka hälften av målet om att balansera de offentliga finanserna som satts för pensionsreformen, säger Ojala.
– I reformen fattades det beslut om att införa en inflationsstabilisator före 2030. Den kan komma att tillämpas om konsumentpriserna utvecklas snabbare än lönerna under en granskningsperiod på två år. Mekanismen anpassar i undantagsfall av detta slag höjningen av de pensioner som betalas ut, säger Koev.
– Det är bra att vi kom fram till en lösning vid de gemensamma förhandlingarna mellan arbetsmarknadens centralorganisationer och det visade att det traditionella sättet att utveckla arbetspensionssystemet fungerar, säger arbetsmarknadsekonom Eugen Koev.
– Vi nådde målen för pensionsreformen, men man kan påverka hållbarheten i finansieringen av pensionssystemet även på andra sätt. Viktiga element är t.ex. sysselsättningen, den arbetsrelaterade invandringen och nativiteten. Det är viktigt med åtgärder så att arbetslivet inte avbryts av en tidig pensionsavgång. Därför bör och ska man satsa på förebyggande och rättidig behandling av psykisk ohälsa. Särskilt oroande för både individen och samhället är att det blivit allt vanligare med att unga invalidpensioneras, understryker Ojala.
– Vi kan vara nöjda med helheten även sett till rättvisan mellan generationerna. I pensionssystemets natur ingår behovet av regelbunden översyn. I avtalet förbinder sig organisationerna till detta och då görs en bedömning av systemets hållbarhet, säger Ojala.
Närmare information om pensionsreformen
På Pensionsskyddscentralens webbplats
https://www.etk.fi/sv/pensionssystemet-i-finland/pensionsreformer/beredningen-av-pensionsreformen-2023-2025/
Artikeln från akava.fi
Text Ritva Siikamäki
Foto Ida Pimenoff, Liisa Takala (Katri Ojala och Eugen Koev)
