Arbetslivsfrågor
Vi hjälper våra medlemmar med utmaningar och frågor gällandet arbetsrelaterade frågor.
Här under finns kort berättat lite om olika frågor:
För all information måste man vara inloggad
Anställningsavtal
Ett anställningsavtal är ett basavtal i arbetslivet.
Ett anställningsavtal är ett fritt formulerat avtal och det inträffar när den anställde och arbetsgivaren kommer överens om ingående av arbete och betalning av lön och andra förmåner och villkor.
Ett anställningsavtal bör alltid kontrolleras noggrant och vid behov innehållet av en fackliga expert.
Mer information finns i YTN’s Anställningsguide
Anställning upphör
En anställning kan avslutas på flera sätt. En anställd kan själv avsluta, eller säga upp ett anställningsavtal.
Arbetsgivaren kan säga upp ett anställningsavtal, antingen på grund av arbetstagaren eller pga. produktions-och ekonomiska skäl, eller fall av grov oaktsamhet, till och med avsluta den anställdes anställningsavtal.
Ett anställningsavtal kan avslutas under prövotid av antingen arbetstagaren eller arbetsgivaren.
Tidsbegränsade anställningsavtal slutar normalt utan något särskilt förfarande.
Den anställda behöver inte ge någon anledning till uppsägning av avtalet.
Arbetsgivaren däremot måste ge orsak till uppsägning av anställningsavtalet.
Uppsägningstid kan avtalas fritt inom vissa gränser. Den maximala uppsägningstiden kan högst vara sex månader.
Arbetstagarens uppsägningstid kan inte vara längre än arbetsgivarens uppsägningstid.
Om uppsägningstiden inte bestäms, bestäms den enligt arbetsavtalslagen.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Arbetslös
Arbetslösa personer som söker arbete och är bosatta i Finland är berättigade till arbetslöshetsersättning om de uppfyller ett så kallat arbetsvillkor. Folkpensionsanstalten, FPA, betalar ut en grunddagpenning (ersättning enligt grundbelopp*) och din arbetslöshetskassa betalar ut en inkomstrelaterad dagpenning på i stort sett samma villkor.
För att du ska ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning ska du ha varit medlem i en A-kassa i minst 26 veckor innan du blev arbetslös.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Ifall du blir Arbetslös eller Permitterad
1. Anmäl dig den första arbetslöshets-/permitteringsdagen till arbets- och näringsbyrån (TE-centralen på din ort)
OBS! Alla permitterade personer skall personligen registrera sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån.
2. Håll i kraft din status som arbetssökande i arbets- och näringsbyrån.
3. Skicka in ansökan om inkomstrelaterad dagpenning till arbetslöshetskassan KOKO med tillgängliga bilagor, via eKommunikation, redan efter två veckor av arbetslöshet eller permittering.
Skicka ansökan till KOKO-kassan senast inom tre månader från det datum du vill att dagpenning utbetalas. Över tre månader gamla ansökningar avslås som försenade.
4. Du kan komplettera din ansökan senare vid behov med bilagor som saknas.
5. Skicka in de fortsatta ansökningarna i perioder på exakt fyra kalenderveckor eller en månad för försnabbning av handläggningen.
Obs! En person som är permitterad bör alltid fylla i hela kalenderveckor (mån-sön) oberoende av ansökningsperioden.
6.Håll dina kontaktuppgifter à jour även efter inlämnandet av ansökan till KOKO.
7. Följ behandlingen av din ansökan. Behandlingen av din ansökan försnabbas om alla nödvändiga utredningar skickas till kassan i tid.
Du kan följa med ansökningarnas behandlingssituation på KOKO-kassas hemsida under punkten Utbetalningssituation och i eKommunikationstjänsten kan du granska uppgifterna i din egen ansökan samt vid behov göra kompletteringar till din ansökan.
Arbets- och näringsbyrån ger ett utlåtande om din arbetslöshet till arbetslöshetskassan.
Arbetslöshetskassan tar hand om fastställandet och betalningen av din dagpenning. Du får besluten gällande arbetslöshetsdagpenning från arbetslöshetskassan.
Mer information om ansökandet av arbetslöshetsdagpenning och ansökningen finner du på KOKO
Arbetstid
Arbetstiden regleras av arbetstidslagen. Det gäller de som arbetar i privata sektorn och även offentligt anställda
Nästan alla högre tjänstemän hör under arbetstidslagen och har därför rätt till ersättning för övertid.
Avtal, som inte följer arbetstidslagen är ogiltiga. Så t.ex, och låta bli att betala övertid, kan inte kan enas om i ett anställningsavtal.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Företagshälsovård
Företagshälsovården är för att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor och för att främja arbete och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Om en anställd har en sjukdom eller via ett olycksfall hindras från att göra sitt jobb, han han eller hon rätt till lön under perioden, vilket bestäms av arbetsavtalslagen eller enligt det kollektivavtalet som tillämpas.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Jämställdhet
Både arbetsavtalslagen och lagen om likabehandling eller likabehandlingslagen stadgar att en arbetsgivare ska behandla alla arbetstagare och arbetssökande lika.
Att tex. göra undantag för särbehandling på grund av arbetsuppgifternas karaktär eller krav är inte diskriminering.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Kollektivavtal
Till anställningsvillkoren påverkar förutom arbetslivets gällande lagar ochttp://www.ytn.fi/download.php?id=h eget anställningsavtal även branschens gällande kollektivavtal.
De flesta branscher har eget kollektivavtal.
För DIFF medlemmar är de vanligaste kollektivavtalen följande:
Teknologiindustrins kollektivavtal 2017-2020
Tietotekniikan palvelualat 2017-2020 (servicebranschen för datateknik, förhandlingsprotokoll)
Kollektivavtal för planerings- och konsultbranschen 2017-2020
Energibranschens kollektivavtal 2017-2018
Flera kollektivavtal hittar du på YTN.fi
Lönegaranti
Lönegaranti är en form av ersättning som vid konkurs eller av annan anledning utbetalas av staten för att kompensera anställda som inte får ut sin lön av sin arbetsgivare. Alla fordringar som en arbetstagare har hos arbetsgivaren omfattas av lönegarantin.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Familjeledigt
En arbetstagare har rätt till familjeledighet – moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och särskild-föräldraledighet. Ledigheten är knuten till rätten att erhålla ersättning för dessa perioder enligt kollektivavtal och sjukförsäkringslagen.En arbetstagare kan ta ut ledighet för vård av barn tills barnet fyllt tre år. Även partiell och tillfällig ledighet för vård av barn är en typ av föräldraledighet.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Pensionering
En arbetstagare har i princip rätt att ålderspensionera sig när som helst mellan 63 och 68 års ålder. Om arbetstagaren önskar gå i pension före fyllda 68 år ska han eller hon säga upp sig och sluta efter en viss uppsägningstid. Och omvänt: en arbetsgivare kan inte avsluta en anställning om arbetstagaren är under 68 år.
Arbetslöshetspension
Rätt till arbetslöshetspension har arbetslös som är född före år 1950, fyller 60 år och fått arbetslöshetsdagpenning i de maximala 500 dagarna.
Man har varit minst 5 år i arbete under de senaste 15 åren. Arbetslöshetspension kan fås ända till arbetspension.
De som är födda år 1950 eller senare har inte rätt till arbetslöshetspension, men till dem kan betalas arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar ända till 65 år.Man får tilläggsdagar om man fyllt 59 år innan arbetslöshetsdagpenningens maximala 500 dagar uppfyllts. Förutsättningen är därtill minst 5 års arbetshistoria under de senaste 20 åren.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Se också:
Deltidspension
Äldre anställda och företagare kan minska sin arbetsbörda genom att börja arbeta på deltid. Deltidspension kan beviljas från 58 års ålder. De som är födda 1953 eller senare kan dock få deltidspension först vid fyllda 60 år.
Deltidspensionen är ett fördelaktigt alternativ för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Den deltidsanställda bidrar fortfarande med sin erfarenhet och sin kunskap på arbetsplatsen, men får mera fritid.
Om du vill gå i deltidspension ska du först diskutera saken med din arbetsgivare. Arbetsgivaren är inte skyldig att ordna med deltidsarbete för dig, men du kan också börja arbeta deltid hos någon annan arbetsgivare eller som företagare.
Om du är företagare och vill gå i deltidspension, måste du minska din arbetsinsats. Diskutera saken med ditt pensionsbolag.
Permittering
Att permittera innebär att en arbetsgivare låter anställda vara lediga från arbetet utan lön på grund av minskat arbetsbehov. Övriga anställningsvillkor kvarstår oförändrade. En permittering kan gälla tills vidare eller för viss tid, men är i vilket fall som helst en temporär
lösning. Arbetsgivaren kan välja att avbryta arbetet helt eller att förkorta arbetsveckan för de anställda. I det senare fallet är det fråga om deltidspermittering. Permittering som tillgrips på grund av tillfällig arbetsbrist får som regel pågå i högst 90 dagar.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide eller på IAET:s sidor
Semester
Semesterlagen omfattar såväl privat som kommunalt och statligt anställda. Ett anställningsavtal där man tagit bort förmåner som enligt semesterlagen tillkommer en arbetstagare är ogiltigt. Det betyder att en arbetstagare inte har laglig rätt att avstå från
betald semester. Lagen föreskriver ingenting om semesterpenning och semesterpremie.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Studieledighet
Arbetstagare som vill genomgå utbildning eller vidareutbildning har rätt till ledighet från sin anställning för en viss period. Det kallas studieledighet. Rätten gäller all utbildning som står under statlig tillsyn. Utbildningen behöver inte ha någon anknytning till arbetstagarens
yrke eller verksamhet på arbetsplatsen.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Säkerhet i arbetet
Lagen om skydd i arbete eller arbetarskyddslagen syftar till att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena. Den har som målsättning att arbetstagarna ska må fysiskt och psykiskt bra och orka stanna kvar i yrkeslivet tills pensionsåldern är uppnådd.När de lämnar arbetslivet ska de fortfarande har många friska år framför sig. Lagen strävar dessutom efter att förebygga olycksfall i arbetet, yrkesrelaterade sjukdomar samt hälsorisker i arbetet och arbetsmiljön. Utgångspunkten för lagen är att den ska täcka hela säkerhetsområdet på en arbetsplats.
Mera information finns i YTN:s Anställningsguide
Verkställande Direktör
Enligt Högsta Domstolen är en aktiebolags VD ett organ och inte i ett arbetsförhållande med bolaget.
Därför skall en VD garantera sitt arbetsskydd med ett personligt kontrakt.
Mera information finns i Johtajasopimusopas (bara på finska)
