DIFF vill stärka tryggheten vid permitteringar – föreslår ändringar i lagstiftningen

DIFF – Ingenjörerna i Finland ser med oro på de senaste årens utveckling på arbetsmarknaden. Balansen på arbetsmarknaden har rubbats genom politisk inblandning i arbetsmarknadsfrågor där arbetsmarknadsparterna traditionellt haft en central roll i att förhandla fram lösningar. Arbetslösheten i Finland är på rekordnivåer samtidigt som skyddsnätet för de som drabbas av arbetslöshet har försämrats avsevärt. Den försämrade tryggheten har lett till en minskad inhemsk konsumtion även bland de som inte drabbats direkt ekonomiskt vilket ytterligare förvärrar situationen. Samtidigt som stressrelaterade sjukskrivningar blir allt vanligare höjs ofta röster för förlängda arbetskarriärer och ökad arbetstid. 

DIFF är övertygade om att nyckeln till tillväxt är framtidstro och trygghet för arbetstagare. För att främja framtidstron och tryggheten föreslår DIFF tre konkreta målsättningar inför riksdagsvalet och kommande riksdagsperiod. 

Stärk avtalssamhället 

Ömsesidig respekt mellan arbetsgivare och arbetstagare är grundläggande för att företagen skall lyckas skapa den tillväxt som Finlands ekonomi så nödvändigt behöver. Såväl arbetsgivare som arbetstagare gynnas av en trygg och förutsägbar arbetsmarknad. Genom förhandlingar har arbetsmarknadsparterna byggt upp välfärdssamhället som vi känner det idag. En förutsättning för att arbetsmarknadsparterna även i framtiden skall lyckas komma överens om gemensamma spelregler på arbetsmarknaden är en hög organisationsgrad samt att styrkeförhållandet mellan parterna är balanserat. 

För att främja avtalssamhället föreslår DIFF – Ingenjörerna i Finland att: 

•  Avdragsrätten för medlemsavgifter i arbetsmarknadsorganisationer återinförs under den kommande riksdagsperioden. Avgifterna bör ses som en utgift för inkomstens förvärvande.  

Förbättra tryggheten i arbetslivet 

Även om en stor del av arbetsvillkoren regleras av arbetsmarknadsparterna kan lagstiftningens centrala betydelse för en fungerande arbetsmarknad inte förbises. Anställningstrygghet och ekonomisk trygghet är avgörande för att människor skall våga bilda familj, skaffa bostäder och använda den inhemska servicesektorn. Samtidigt är det viktigt med en viss mobilitet på arbetsmarknaden då företagens behov förändras. 

 I Finland används permitteringar som ett verktyg för att möta konjunktursvängningar i företag. Antalet permitterade har senaste år legat kring 30 000, en fördubbling i jämförelse med åren före coronapandemin. Eftersom permitterade likställs med arbetslösa i Lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillämpas en självrisktid på 7 arbetsdagar före man som permitterad har rätt till arbetslöshetsunderstöd. Den ekonomiska risken är på detta sätt överförd på arbetstagaren. Kortsiktigt är det därmed mer lönsamt för arbetsgivare att permittera personal i stället för att satsa på utveckling av företagets verksamhet vid kortvariga konjunktursvängningar.   

 Enligt Arbetsavtalslagen har en arbetstagare rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstiden ifall hen säger upp sitt arbetsavtal då permitteringen utan avbrott har varat i minst 200 dagar. Även om arbetstagare har rätt att ta emot ett annat jobb eller säga upp sig under permittering sporrar strukturerna inte till det. 200 dagar är en lång tid att vara borta från arbetsmarknaden och tyder på ett bestående behov av omstrukturering och inte ett tillfälligt minskat behov av arbetskraft. Genom att förkorta denna tid skulle mobilitet på arbetsmarknaden sporras vilket skulle ge företag i behov av arbetskraft bättre möjlighet att växa. 

För att förbättra den ekonomiska tryggheten samt främja tillväxt och mobilitet på arbetsmarknaden föreslår DIFF att lagstiftningen förändras så att: 

• Arbetsgivaren åläggs betala lön under den tid som motsvarar självrisktiden vid permittering utan att detta påverkar arbetslöshetsunderstödet  

• En arbetstagare som säger upp säger sitt arbetsavtal under permittering har rätt till att i ersättning få sin lön för den avtalsenliga uppsägningstiden motsvarande den tid permitteringen varat vid tidpunkten för uppsägningen.  

Exempel: En arbetstagare som enligt avtal har rätt till sex månaders uppsägningstid, får ifall hen säger upp sig efter tre månaders permittering en ersättning motsvarande tre månadslöner. Ifall hen säger upp sig efter sex månaders permittering eller senare är ersättningen sex månadslöner. 

Främja återhämtning 

Arbetslivet är under ständig förändring. Sjukdomar i rörelseorganen var tidigare den vanligaste orsaken till sjukskrivningar men psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken, speciellt till långvarig sjukfrånvaro och sjukpensionering. Samtidigt som den fysiska påfrestningen överlag minskat i arbetslivet har den psykiska påfrestningen blivit större, speciellt för experter. Perioder då man kan koppla bort och återhämta sig har därför blivit allt viktigare. Under 1960-talet övergick man i Finland till fem dagars arbetsvecka men fortfarande räknas lördagar som semesterdagar.  

Välmående arbetstagare kan utnyttja sin fulla potential. För att förbättra välmåendet i arbetslivet föreslår DIFF – Ingenjörerna i Finland att:

• Lagstiftningen ändras så att lördagar inte längre räknas som arbetsdagar under semester vilket förlänger den årliga semestern till 6 veckor per år för dem som har intjänat full semester enligt Semesterlagen i stället för nuvarande 5 veckor.