Tålamodet tog slut – strejkvarsel från YTN

Lönesamtalen har inte kommit någonvart. Arbetsgivarens krav på försämrade arbetsvillkor förhindrar avtal om textdelen. Trots att YTN förhandlat om nya kollektivavtal för teknologibranschen sedan september finns ingen lösning i sikte.

Därför tog tålamodet slut. Förhandlingsorganisationen för högre tjänstemännen YTN gav i dag torsdag 13.2 ett varsel om stridsåtgärder. Stridsåtgärden gäller utvalda företag en dag i taget 28.2, 7.3, 14.3 och 21.3. Strejkföretagen och tidpunkterna finns på avtalsbranschens webbplats.

Dessutom har ett så kallat förbud att flexa utlysts för hela branschen 14.2–22.3. Under denna tid görs inga resor i arbetsärenden på fritiden och inga flextimmar. Om arbetsgivaren har behov av flexibilitet kan den beordra övertidsarbete.

De företag som omfattas av åtgärderna informeras ännu separat om åtgärderna. Vanliga frågor om stridsåtgärder finns här.

Varför befinner vi oss i denna situation?
DIFFs ordförande Thomas Mård är besviken över att inget avtal kunnat nås utan stridsåtgärder. Att utlysa stridsåtgärder är inte ett beslut vi gör enkelt. Tyvärr upplever vi att arbetsgivarsidan inte tar förhandlingarna om högre tjänstemännens kollektivavtal på allvar. Vi hoppas på en lösning före strejkerna verkställs men det kräver en äkta förhandlingsvilja från arbetsgivarsidan.

– Målsättningen för DIFF är att återställa medlemmarnas köpkraft som raserades 2022-2023 då inflationen kraftigt översteg löneutvecklingen. Vi har också fört fram att en sjätte semestervecka kunde tas in i kollektivavtalen för att minska löneanspråken, konstaterar Mård

YTN har i förhandlingarna betonat att man gärna ser en utveckling av textdelen i kollektivavtalen men är beredda att godkänna nuvarande textdelar ifall arbetsgivarsidan inte vill utveckla dem. Arbetsgivarsidan har inte godkänt den gamla textdelen utan krävt försämringar i den som vi inte kan acceptera.

Med meddelandet om stridsåtgärder meddelar YTN att det är allvar. Förhoppningen var att en konstruktiv förhandling hade gett en avtalslösning för högre tjänstemän men så var det inte. Detta är den första varningen om att våra medlemmar är redo att agera och försvara sina arbetsvillkor och sin köpkraft.

– Ingen gynnas av strejker men utan kollektivavtalsenliga löneförhöjningar lämnar en stor del av löntagarna i en lönegrop. 80 procent av våra medlemmars löneförhöjningar kommer genom kollektivavtalen, avslutar Mård.

Förhoppningsvis behövs inga mer omfattande åtgärder.

Förbud som gäller hela branschen
Syftet med förbuden är att visa att högre tjänstemän inte flexar till arbetsgivarens fördel, när en organiserad arbetsgivare inte visar dem någon uppskattning.

• Då flexar man inte i arbetet till arbetsgivarens fördel. Resor i arbetsärenden sker inom ramen för ordinarie arbetstid och man reser inte på fritiden. Detta kan man normalt göra i andra fall, men nu är det en regel utan undantag. Det innebär att man till exempel inte reser på söndag till ett arbete som börjar på måndag och inte återvänder därifrån på måndag kväll
• Arbetstidssaldot ackumuleras inte, dvs. flexar inte till förmån för arbetsgivaren. Däremot använder man upp saldon och begär order om övertidsarbete för allt arbete som eventuellt överskrider den ordinarie arbetstiden.