Utbildningsväsendet och arbetslivet har utmaningar med livslångt lärande

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen tillsatte i februari en arbetsgrupp för att förnya det kontinuerliga lärandet. Arbetsgruppen skall utreda hur man bäst möter behovet av omskolning och fortbildning i anslutning till den teknologiska utvecklingen och förändringar i arbetslivet.
Ett av målen är att ta fram en vägkarta med siktet inställt på 2030. Vissa experter menar att upp till 80% av alla arbetsplatser kommer att kräva en högre utbildning i framtiden. Samtidigt fortsätter läckaget av arbetsplatser på mindre krävande områden. Idag har över 300 000 arbetande finländare i åldersgruppen 30 – 60 år endast grundskoleutbildning.
Enligt en enkät gjord nu på våren säger särskilt SM-sektorn (små och medelstora företag) att det är svårt att hitta kvalificerad arbetskraft. Detta kan på sikt påverka hela vår tillväxt under de kommande åren.
Det är oftast de som redan har en bra utbildning som är mest flitiga att fortbilda sig. Flera, särskilt större företag, erbjuder kurser, men man har en utmaning på mindre företag och särskilt arbetslösa och snuttarbetare blir ”utanför”.
Man borde kanske satsa resurser på områden där den teknologiska utvecklingen påverkar vardagen allra mest. Den livslånga inlärningen ställer krav på utbildning, samhälleliga tjänster och arbetsplatserna. En av de främsta utmaningarna just nu är varifrån resurserna skall tas. Hur skall man finansiera ett livslångt lärande?
För att nå målsättningen om en sysselsättningsgrad på minst 75 procent måste den kommande regeringen skapa en strategi för livslångt lärande. Möjligheten till fortbildning måste också få en central roll i de kommande kollektivavtalsförhandlingarna. Det är i såväl arbetsgivarnas, arbetstagarnas som hela samhällets intresse.