Arbete – en mänsklig rättighet

Diskussionen om behovet att höja sysselsättningsgraden har knappast undgått någon. I takt med att sysselsättningsgraden höjts har även målsättningarna skruvats upp. För bara några år sedan var 75 % en vedertagen målsättning för sysselsättningsgraden medan det idag talas om 80 %. Motiveringen är att det behövs för att balansera den offentliga ekonomin. Åtgärderna som föreslås för att nå målsättningen varierar mellan olika aktörer men att den behöver höjas är i princip alla eniga om.

En sak man ändå verkar helt glömma bort är att, sysselsättningsgraden är inte främst ett medel för att lappa ihop statskassan. Den mäter hur bra samhället lyckas uppfylla den mänskliga rättigheten att få arbeta och kunna försörja sig själv. Arbete är nämligen en mänsklig rättighet som skrevs in i skuggorna av andra världskriget. Rättigheten skrevs in för att extrema rörelser aldrig skulle få sin näring från arbetslöshetens hopplöshet igen. Full sysselsättning är alltså det enda legitima målet samhället kan ha, en viss sysselsättningsgrad kan enbart ses som delmål.

För att nå full sysselsättning behöver vi omdefiniera vår syn på arbetsplatser och arbetstagare. Handen på hjärtat, behandlar vi idag exempelvis långtidsarbetslösa, deltidssjukskrivna, långtidssjukskrivna och funktionshindrade på ett jämlikt och människovärdigt sätt i arbetslivet? Arbete skall ge en inkomst, inte en måltidskupong eller en symbolisk summa. Mångfald i arbetslivet ökar förståelsen samtidigt som arbetsplatserna måste anpassa sig till en lättare arbetskultur. En arbetsplats där man lär sig komplettera varandra gynnar alla.

Medlemsundersökningen som DIFF utförde under hösten visade att 40 % av våra medlemmar anser resursbrist som den största utmaningen på jobbet. Tidspress och mental press följde på andra och tredje plats. Utbrändhet och stressrelaterad ohälsa är ett samhällsproblem, men framför allt en katastrof för de drabbade. Arbetsgivare måste bli bättre på att identifiera riskerna men även arbetstagare måste bli bättre på att lyfta fram ohållbara arbetssituationer. Många ingenjörer styr idag projekt över hela världen vilket kan leda till möten under dygnets alla timmar. Arbetstidsuppföljning och regelbunden återhämtning är här en nödvändighet. Ett skyddsnät behövs ifall väggen kommer emot, men den primära målsättningen måste vara att förebygga långa, stressrelaterade sjukskrivningar.

Av DIFFs medlemmar lyfter för tillfället 23 arbetslöshetsunderstöd från KOKO-kassan. Det här ger en arbetslöshetsgrad på strax över en procent bland våra medlemmar som är tillgängliga för arbetsmarknaden. Även om det är en väldigt bra siffra är vi inte nöjda utan vill erbjuda hjälp genom vår karriärsservice och genom att tipsa om lediga jobb. Vår självklara målsättning är att alla medlemmar skall ha ett jobb, vid behov anpassat till den situation man befinner sig i.

Till alla organisationer, arbetsmarknadsparter och politiker som har en lägre målsättning lånar jag en hälsning av Karl-Petter Thorwaldsson, tidigare LO-ordförande.
”Ni bryter mot de mänskliga rättigheterna. För detta anklagar jag er. Till detta brott är ni skyldiga. Alla människor har rätt till ett arbete. Alla.”

Viktor Kock, verksamhetsledare

Liknande nyheter

27.11.2024

Thomas Mård fortsätter som DIFFs ordförande

21.11.2024

YTN fortsätter förhandlingarna inom teknologibranschen

25.10.2024

Jari Jokinen tar över som ordförande för ANE