Kollektivavtalsförhandlingar 2024

Kollektivavtalet förnyas: när, varför och hur

I höst förnyas flera kollektivavtal, eftersom de gällande avtalen upphör den sista november eller strax där efter. I princip kan alla bestämmelser i avtalen förhandlas om, men vanligtvis förhandlar man på basis av det gamla avtalet.

Samtidigt förhandlas om avtalsförhöjningar av lönerna. Förhandlingsparterna YTN och arbetsgivarparten kommer överens om en lönelösning som företagen använder som en så kallad stupstock. Detta innebär att lönerna i första hand förhandlas i företagen, och om man inte kan uppnå överenskommelse där, tillämpas det riksomfattande avtalets lönelösning i företagen. Så har det åtminstone gått till hittills i de senaste avtalen.

När det gäller löner vill vi ha en lösning som stöder köpkraften. Lönelösningen ska också innehålla en tillräckligt stor generell lönehöjning för alla. Arbetsgivarsidans mål har traditionellt sett varit att inte avtala om lönerna på riksomfattande nivå, utan att alla löneavtal enbart ska ske i företagen.

Arbetshälsan får inte glömmas bort

I förhandlingarna har YTN traditionellt lyft fram teman som stödjer välbefinnandet och orken i arbetet. Dessa saker som är viktiga för högre tjänstemän kan till exempel vara kopplade till arbetstider.

Förhandlingarna kommer säkert också att handla om de arbetslivsförändringar som regeringen i landet driver, särskilt om arbetsgivaren tar upp försämringarna som de innehåller. Sådana kan bland annat vara ändringar i sjukledigheter eller uppsägning på grund av personliga skäl. Även vid lokalt avtalande finns saker som vi åtminstone har behov kring, om inte krav på.

Förhandlingarna inleds i mitten av september, då parterna utbyter förhandlingsmål med varandra. I början av förhandlingarna går man igenom parternas förslag, den ena parten motiverar sina förslag och den andra parten ställer frågor och invändningar mot dem. Därefter letar man efter en gemensam grund för att se om någon del av förslagen är sådana att de kan godkännas av båda parter.

Texterna först, sedan lönerna

Traditionellt sett utgår arbetsgivaren från att lönelösningen diskuteras först efter att textfrågorna har behandlats. Vi håller inte med om detta och skulle vilja behandla kostnaderna som en del av hela förhandlingen, men det är svårt att förhandla ensam.

Därför försöker vi först få en gemensam uppfattning om texterna. I praktiken försöker båda parter hålla fram sina egna och fälla den andra partens förslag. Gemensamma diskussioner och tid finslipar processen till en helhet som duger för båda parterna.

Det är givetvis möjligt att parterna konstaterar att de nuvarande texterna är bra, och att man i förhandlingarna snabbt övergår till att komma överens om löner. Detta är visserligen ovanligt, men inte omöjligt.

När det gäller lönelösningen framskrider man i allmänhet så, att löntagarna först ställer sina egna krav och arbetsgivarna svarar. Synpunkterna skiljer sig i allmänhet mycket åt och särskilt lönelösningens struktur, det vill säga förhållandet mellan den allmänna förhöjningen och arbetsgivarpotten, skiljer sig kraftigt. Parterna utbyter erbjudanden åtföljt av mer eller mindre vänliga blickar och argument, men så småningom kommer erbjudanden närmare varandra.

Tiden är inte obegränsad

Om man inte kan komma överens om textfrågorna och lönerna innan det gamla avtalet upphör, upphör arbetsfredsplikten. I detta fall kan endera parten besluta att försöka påskynda förhandlingarna genom att utlysa stridsåtgärder. För arbetsgivarens del kan detta i praktiken vara en lockout och för löntagarna en strejk. Det finns också lättare alternativ för påtryckningar från arbetsgivaren, såsom att utlysa övertidsförbud inom branschen.

I detta skede flyttas förhandlingarna vanligtvis till riksförlikningsmannens kontor på dennas kallelse.  Där kan förhandlingsresultatet uppstå antingen som ett förhandlingsförslag mellan parterna, eller genom att medlaren gör ett förlikningsförslag som parternas förvaltningar godkänner. Om arbetet under medlarens ledning inte ger resultat, förverkligas hotet om strejk. Efter det fortsätter förhandlingarna och deras ton påverkas av hur väl åtgärden har lyckats. Löntagarna utlyser inte någon stridsåtgärd utan allvarliga skäl, så i det fallet handlar det om allvarliga meningsskiljaktigheter om avtalstexterna och lönerna.

YTN vill lösa avtalsförhandlingarna inom olika branscher i god anda och i god tid innan det gällande avtalet upphör. Det förutsätter framför allt en bra lönelösning och gärna framsteg i arbetsvillkor som främjar orken i arbetet.

Branschvis information

Information om hur förhandlingarna framskrider ges bland annat på avtalsbranschens egna sidor och i nyhetsbrev som delas ut via förtroendemän. Även YTN:s medlemsförbund har egen kommunikation i anslutning till förhandlingarna.