Vad gäller angående coronaviruset?

Hur skall man beakta coronaviruset på arbetsplatsen?

Under de senaste dagarna har de konstaterade fallen i Finland ökat. Situationen bör därför tas på allvar.

På arbetsplatsen är det viktigt att förbereda sig för eventuella utbrott och samtidigt bidra till att begränsa spridningen. Speciellt viktigt är att betona betydelsen av handhygien, ta i bruk självanmälning vid sjukdom, fundera över hur policyn för möten och besök, begränsa utlandsresor, möjliggöra distansarbete, ha tydliga direktiv för personal som återvänder från resor samt att ge personal med symtom information om att stanna hemma.

Arbetsgivaren skall följa med myndigheternas information samt följa deras direktiv. Det finns även skäl att utvärdera vilka effekter en större epidemi har för produktionen.

Hur kan man själv minska risken att smittas?

Det tyder på att coronaviruset förutom att det är en droppsmitta även kan smitta vid beröring mellan hud och slemhinna. Handhygien är därför viktigt. Händer skall därför tvättas regelbundet med tvål och vatten. Undvik att gnugga ögonen, bita på naglar eller peta näsan ifall händerna är otvättade.

Undvik närkontakt med personer som har symptom på luftvägsinfektioner. Onödiga handskakningar och kramar bör också undvikas.

Hur skall man agera om man misstänker att man smittats?

Ifall du misstänker att du smittats, sprid inte smittan vidare. Undvik alltså närkontakt med andra.

Hosta inte i handflatan utan i ärmen eller näsduken. Ta kontakt med hälsovårdscentralen eller arbetshälsovården per telefon. Ifall du själv inte har besökt epidemi-områden eller haft kontakt med smittade personer har du ändå sannolikt ett annat virus än corona. Situationen kan ändå förändras ifall fallen ökar i Finland. Oberoende är det viktigt att förhålla sig lugnt till situationen.

Vem besluter om karantän för personer som smittats eller utsatts för smitta?

Beslut om karantän fattas av kommunens eller sjukvårdsdistriktets läkare med ansvar för smittsjukdomar.

Varifrån får man ersättning ifall man insjuknat eller hamnar i karantän?

Vid sjukdom betalas lön i enlighet med lag och kollektivavtal

Ifall du beordrats karantän eller isolering av ansvarige läkare gör FPA beslut om ersättning och betalar den. Ersättningen motsvarar inkomstbortfallet och har ingen karensdag. FPA behöver en utredning över inkomstbortfallet av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren betalar lön för tiden kan de söka kompensation från FPA.

Även vårdnadshavare till ett barn under 16 år har rätt till ersättningen ifall barnet har satts i karantän på grund av coronaviruset.

Ifall man utför distansarbete betalar arbetsgivaren lön som normalt.

Resor?

Ersättning för karantän under resor är inte lika entydigt. Ifall en arbetstagare har lagts i karantän under en resa och därmed inte kan återvända hem till jobbet efter en semester är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön under frånvaron.

Ifall myndigheter har gjort beslut om karantän under en arbetsresa skall dock arbetsgivaren betala lön för tiden. FPA betalar inte ersättning för tid i karantän eller isolering utanför EU. Inom EU kan ersättning från FPA utbetalas. Då krävs intyg från en läkare som har rätt att besluta om dessa åtgärder i landet i fråga.

Det lönar sig att granska försäkringsvillkoren ifall man reser utomlands samt att kontrollera villkor för avbokning när man beställer resor.

Skyldigheter och rättigheter?

Arbetstagare har rätt att vägra resa till ett område som Utrikesministeriet har avrått allt resande till.

Arbetsgivarens direktionsrätt begränsas till arbetstiden. Det finns därför orsak till återhållsamhet gällande resor i arbetsärenden under fritiden.

I varje enskilt fall finns det tolkningsfrågor, kontakta förbundet vid oklarheter. Att en arbetstagare är förhindrat att utföra sina arbetsuppgifter på grund av karantän är ändå ingen laglig orsak att säga upp arbetsförhållandet.

Arbetstagaren bör dock omedelbart meddela arbetsgivaren om karantän eller frånvaro.

Hur allvarlig sjukdom leder coronaviruset till?

Enligt nuvarande information leder majoriteten, kring 80 procent, till lindriga symtom. En del sjukdomsförlopp är ändå allvarliga och kräver sjukhusvård. Speciellt allvarliga symtom har märkts hos äldre personer som har diabetes, lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar eller någon annan bakomliggande sjukdom. Hos barn är sjukdomssymtomen enligt nuvarande uppgifter lindriga.