Akava föreslår en totalreform av arbetarskyddslagen

Akava föreslår en totalreform av arbetarskyddslagen för bättre kontroll över den psykosociala belastningen i arbetet och effektivare arbetarskydd. Akava understryker att lagen ska innehålla noggranna bestämmelser om förebyggande av psykosocial belastning samt arbetarskyddsrelaterade rättigheter och skyldigheter. Arbetarskyddssamarbetet ska enligt Akava flyttas till arbetarskyddslagen.

 

– Enligt enkäten Akava Works upplever 46 procent av de löntagare som är medlemmar i Akava att utmattning är en stor eller ganska stor risk i deras arbete. Det är en slående stor andel. Vi föreslår att bestämmelserna om förebyggande, bedömning, mätning och uppföljning av den psykosociala belastningen preciseras genom en reform av arbetarskyddslagen. Lagstiftningen ska vara täckande, uppdaterad och förpliktande i fråga om kontrollen över psykosocial belastning, konstaterar Akavas arbetsmarknadsdirektör Katarina Murto.

– En flytt av bestämmelserna om arbetarskyddssamarbete till arbetarskyddslagen skulle stärka samarbetet och tydliggöra tillämpningen av lagen på arbetsplatserna. Till lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar behöver fogas bestämmelser om fortgående, skadlig och hälsovådlig psykosocial belastning och utmattning i arbetet, fortsätter Murto.

– Människor är allt mer bundna till sitt arbete i och med de digitala verktygen och det är belastande att vara tillgänglig hela tiden. Det här innebär att det finns ett behov av ett nytt slags arbetarskydd. Vi anser att lagen behöver precisera arbetstagarens rätt att stänga av från arbetet och vara digitalt onåbar utanför arbetstid. Dessutom måste lagstiftningen bättre trygga återhämtning och tillräcklig vilotid för arbetstagare som reser i arbetet, betonar Murto.

– Det psykiska välbefinnandet har stor betydelse för arbetsproduktiviteten, sjukfrånvaron och kostnaderna för arbetsoförmåga. Arbetsplatsens arbetarskyddsorganisation är en väsentlig aktör som inkluderar stödet för arbetstagarnas psykiska välbefinnande i vardagens verksamhet och ledarskap på arbetsplatserna. Högre tjänstemän ska på lagnivå ges rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig som representerar dem för att garantera ett tillräckligt arbetarskydd. Dessutom behöver tillsynen över arbetarskyddet bättre beakta arbetets psykosociala belastning, säger Murto.

Akava Works utredde den psykosociala belastningen i arbetet genom en enkät

Akava Works utredde Akavamedlemmarnas och övriga löntagares psykosociala belastning i arbetet genom en enkät. Enkäten visade att Akavas medlemmar och andra högutbildade upplever en större skadlig belastning än andra löntagare till följd av splittrade och intensiva arbetsuppgifter och en stor arbetsmängd.

– Splittring, brådska och intensitet är betydande belastningsfaktorer i Akavamedlemmarnas och andra högutbildades arbete. Totalt 44 procent av Akavas medlemmar upplever stor eller ganska stor skadlig belastning till följd av störande avbrott och 60 procent till följd av att behöva göra flera olika saker samtidigt. Alltför mycket och stressande arbete leder till stor eller ganska stor belastning för över hälften av Akavas medlemmar, berättar Akava Works-forskaren Joonas Miettinen.

Enligt Akava Works-enkäten orsakar kontakter utanför arbetstid stor eller ganska stor skadlig belastning för fler än var femte Akavamedlem. Arbete utanför arbetstid orsakar stor eller ganska stor skadlig belastning för 30 procent av Akavas medlemmar. Över en tredjedel av Akavas medlemmar upplever stor eller ganska stor belastning till följd av att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut.

Kantar TNS samlade på uppdrag av Akava Works in enkätmaterialet i månadsskiftet maj–juni 2021. Materialet omfattar 972 löntagare som är medlemmar i Akava och 1 001 andra löntagare, och enkätdeltagarna är i åldern 20–64 år. Materialet analyserades och rapporterades av Akava Works.

Mer information

Arbetsmarknadsdirektör Katarina Murto, tfn 050 568 9188
Forskare Joonas Miettinen, tfn 044 515 3511


Akavas förslag

I   Arbetarskyddet och den psykosociala belastningen 

  • Arbetarskyddslagen reformeras. Närmare bestämmelser behöver tas in i lagen om hur psykosocial belastning ska förebyggas och om de arbetarskyddsrelaterade rättigheter och skyldigheter som är nödvändiga i det förändrade arbetslivet. Arbetarskyddslagen ska mer exakt, förpliktande och täckande föreskriva om psykosocial belastning och hur den ska bedömas, mätas och följas upp kontinuerligt. Särskilt revideras bestämmelserna om
    • den allmänna omsorgsplikten
    • verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet
    • utredningen och bedömningen av riskerna i arbetet
    • planeringen av arbetet
    • undervisningen och handledningen för arbetstagarna
    • arbetet och arbetsförhållandena samt
    • arbetsgivarens och arbetstagarens skyldighet att förebygga och ingripa i faktorer som orsakar psykosocial belastning i arbetet.
  • I samband med revideringen av arbetarskyddslagen flyttas arbetarskyddssamarbetet från lagen om tillsynen över arbetarskyddet till arbetarskyddslagen, så att den centrala arbetarskyddslagstiftningen i praktiken är tydlig och fungerar.
  • En ny förordning ges om psykosocial belastning. I förordningen definieras mätningen och bedömningen av psykosociala belastningsfaktorer, åtgärderna och den förebyggande verksamheten.
  • Inom ramen för verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet genomförs minst en gång om året en bedömning av arbetstagarnas fysiska och psykosociala belastning, arbetsmängden och nödvändiga åtgärder.
  • Underlåtelse att följa bestämmelserna om psykosocial belastning ska beaktas noggrannare i arbetarskyddslagens påföljdsbestämmelser.
  • Till lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fogas bestämmelser om fortgående, skadlig och hälsovådlig psykosocial belastning och utmattning i fråga om yrkessjukdom, ersättningsbarhet och sjukvårdsersättningar.

II   Arbetstidsskyddet

  • Arbetstagarens rätt att stänga av från arbetet och vara digitalt onåbar utanför arbetstid preciseras. I arbetarskyddssamarbetet fastställs anvisningar om lämnandet av arbetsplikterna och tillgängligheten på fritiden. Anvisningarna ska gås igenom varje år med personalen.
  • För arbetstagare som reser i arbetet tryggas återhämtning och tillräcklig vilotid i lagstiftningen bättre än för närvarande. Resor i arbetet ska räknas som arbetstid som är relaterad till arbetet samt beaktas i arbetstidslagens vilotider per dygn och vecka.
  • Uppföljningen av arbetstiden förbättras så att förfarandet för arbetstidsbokföring och i synnerhet mängden övertidsarbete som utförs i arbetsgemenskapen granskas i arbetarskyddssamarbetet årligen. Samtidigt uppskattas mängden arbete utanför arbetstidsbokföringen.

III   Arbetarskyddsorganisationen och arbetarskyddssamarbetet

  • Gränsen för skyldigheten att välja en arbetarskyddsfullmäktig sänks från nuvarande 10.
  • Högre tjänstemän ges rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig som representerar dem för att garantera ett tillräckligt arbetarskydd.
  • Regleringen av hur arbetarskyddssamarbetet ska organiseras och hur en arbetsplats ska definieras preciseras för att säkerställa en täckande och representativ arbetarskyddsorganisation.
  • Arbetsgivarens skyldighet att sörja för arbetarskyddspersonalens (arbetarskyddschefens och arbetarskyddsfullmäktiges) kompetens i arbetarskyddsfrågor utökas.
  • Arbetarskyddsmyndigheternas resurser ökas för att garantera ett tillräckligt och mer effektivt arbetarskydd.
  • Arbetets psykosociala belastning beaktas bättre i tillsynen över arbetarskyddet.

 

 

Publicerad på Akavas webbsida 22.10.22

Liknande nyheter

02.12.2022

Avtalslöst tillstånd – förhandlingarna fortsätter

15.11.2022

Maria Löfgren är Akavas nya ordförande

11.11.2022

Läroverksingenjörer klagar på att deras examina ogiltigförklarats