Ode till svenska modellen

”In Sweden, things are running quite smoothly by the way of the Swedish labor market model – keeping a fair labor market with competitive companies…the Swedish labor market model is based on the concept of social partners taking responsibility, seeking to agree on the rules of the labor market by negotiations…as such, it is sensitive to outside involvement (political interference). It is not without imperfections but moving more power to the outside of the model, would have a negative effect for sure..”

Det inflamerade läget mellan fackförbunden och regeringen har knappast undgått någon i Finland. Speciellt mycket uppmärksamhet och debatt har storstrejker som FFC-förbunden och Pro ordnat väckt. Även en stor del av Akava-förbunden inklusive DIFF ordnade 6 februari en gemensam utmarsch, ett historiskt beslut då Akava tidigare inte samordnat politiska stridsåtgärder. I den polariserade debatten beskylls facken ofta för att inte respektera demokratin och för att vilja fälla den nuvarande regeringen. Representanter för Finlands näringsliv (EK) sträcker upp händerna och konstaterar att de enbart är ett oskyldigt offer och att strejkerna är oproportionerliga.

Vad handlar konflikten då egentligen om? I Finland finns ungefär 80 fackförbund med sammanlagt ungefär 1,9 miljoner medlemmar. ”Facket” som det ofta hänvisas till i rapporteringen finns inte. Förbunden betonar olika orsaker till protesterna men en sak är gemensam för alla förbund, önskan om att villkoren på arbetsmarknaden även i framtiden främst avtalas mellan arbetsmarknadsparterna. Samtidigt som regeringen hänvisar till Sverige då de försvarar de föreslagna reformerna går man emot det mest grundläggande i den svenska arbetsmarknadsmodellen och rubbar balansen på arbetsmarknaden genom den politiska inblandningen.

Ser man till de enskilda förslagen har de också väldigt lite gemensamt med Sverige. Arbetslöshetsskyddet i Sverige är i medeltal ungefär 75 % av inkomsten, efter försämringarna som föreslås i Finland ungefär 50 %. Självrisken i Sverige är 2 dagar medan den i Finland sedan årsskiftet är 7 dagar. Meddelande om permittering skall förkortas från 14 dagar till 7 utan möjlighet att avtala annorlunda, i Sverige är det inte möjligt att permittera anställda utan att fortsätta betala lön. Exportmodellen skall enligt regeringens förslag genomföras i Finland genom att begränsa riksförlikningsmannens mandat genom lagstiftning. Märket, som används i Sverige, förhandlas fram av arbetsmarknadsparterna utgående från oberoende ekonomiska utredningar och är riktgivande. Det här är bara några exempel på hur skrivelserna i regeringsprogrammet går stick i stäv mot den svenska modellen.

Är då arbetsgivarförbunden och EK oskyldiga offer i den pågående konflikten? Citatet i början av texten är av Svenskt Näringsliv. Sänder EK samma budskap till regeringen löser sig den pågående konflikten sannolikt direkt.

Verksamhetsledare Viktor Kock