Ingenjörer utexaminerade före yrkeshögskolereformen kan diskrimineras enligt haltande lagstiftning

Man har alltid uppskattat den finländska ingenjörsutbildningen högt på den Europeiska skalan. Ingenjörsutbildningen har genom tiderna varit en gedigen högre gradens utbildning som lett vidare på karriärstegen. En ingenjör är en ingenjör, trots yrkeshögskolereformen vilken gradvis genomfördes under 1990-talet. Individer med ingenjörsutbildning har varit efterfrågade och de har positionerat sig synnerligen väl i arbetslivet.

Men hör här!  –  nu har något hänt som mången inte känner till.

Under 2020-talet inträffade ett märkligt fenomen då ingenjörer med examen från bl.a. Tekniska Läroverket i Helsingfors blir blockerade från nya tjänster och arbetstillfällen. Ingenjörerna som examinerades före yrkeshögskolereformen faller idag utanför utbildningsmyndigheternas alla ramverk och de lagar som i praktiken bör gälla alla med samma utbildningsnivå.

Ingenjörsexamen var sedan tidigare en erkänd ”first cycle degree”, d.v.s. Bachelor-examen som markant överstiger minimikriteriet för Bachelor-nivån i Europa. Den nya reformen höjde däremot inte på utbildningsnivån i yrkeshögskolesystemet och motsvarar därmed fortfarande den äldre ingenjörsutbildningen. Det var närmast politiken som styrde och mycket gick snett under början av 1990-talet då utbildningsreformen planerades, samt när högskoleförordningen sedan trädde i kraft år 1998.

Utbildningsmyndigheterna anser att den äldre ingenjörsexamen ersattes av en parallell ingenjörsexamen som samtidigt fick högskolestatus när våra institut började kallas yrkeshögskolor enligt den nya reformen. Den här logiken är helt absurd, eftersom det för ingenjörernas del var fråga om samma utbildning i liknande regi men med ett nytt namn. Hela problemet kan spåras till Undervisnings- och kulturministeriet.

Det första misstaget Undervisnings- och kulturministeriet gjorde var att det helt glömde bort det historiska arvet, precis som om det aldrig tidigare existerat utbildningar på samma nivå. Skillnaden mellan institut och yrkeshögskola var för ingenjörernas del närmast semantisk. Hittills har endast få av oss noterat problemet, men idag är endast ingenjörer utexaminerade från en yrkeshögskola behöriga enligt utbildningsmyndigheternas regelverk. En ingenjör som är utexaminerad före yrkeshögskolereformen behandlas som en ”persona non grata” i enlighet med förordningarna och lagen. Du kan råka ut för både degradering av din examen och yrkesbehörighet samt drabbas av ekonomiska förluster i och med att du får avslag och blir nekad en ny tjänst eller ett nytt arbetstillfälle.

Det andra misstaget är att den äldre ingenjörsutbildningen förväxlades med den slopade  teknikerutbildningen. Det finns klara bevis på att det lagförberedande ministeriet gjort synnerligen grava misstag som motarbetar Bologna processen, vilken också Finland har förbundit sig att följa. Att förbereda en lag med fel och bristfällig information hör inte hemma i en rättsstat. Undervisnings- och Kulturministeriet bär ansvaret för att skadan och medföljande olägenheter rättas till.

Det tredje misstaget uppkommer när Finland som EU-land införde lagen 93/2017 för examina och övriga samlade kompetenser, vilken skulle följa Europeiska parlamentets riktlinjer. Lagen förbereddes i nästan tio år av Undervisnings- och kulturministeriet. Syftet var att möjliggöra erkännandet av nationella och internationella examina på en ”European Qualifications Framework” (EQF)-skala. Då lagen lanserades utelämnade ministeriet alla äldre examina, med påföljd att den gamla ingenjörsexamen anses vara obehörig enligt denna lag. En äldre ingenjör som idag söker ett internationellt arbete eller en Europeisk tjänst får inte ett EQF-6 erkännande av utbildningsmyndigheterna i Finland. Detta myndighetsförfarande är minst sagt märkligt, eftersom ingenjörerna sedan tidigare hade den utbildningsnivån som yrkeshögskolorna utbildar, d.v.s. EQF-6 nivån. Även den Europeiska takorganisationen FEANI, som klassificerat de Europeiska ingenjörsutbildningarna, bekräftar att den äldre ingenjörsexamen har graderingen EQF-6. Den nationella utbildningsgraderingen som uppehålls på Statistikcentralens nätsida bekräftar likaså att ingenjörer sedan 1997 är på nivå 6, som idag motsvarar EQF-6.

Klagomålen och rättelseyrkan har florerat under åren, men ingen har kommit åt Undervisnings- och kulturministeriets snedvridna formuleringar och felaktiga tolkningar. Bakgrunden till dilemmat är förmodligen en synnerligen enögd utbildningspolitik. Således är det kanske inte fråga om ett direkt misstag. Dilemmat har högst troligen uppstått under det nästan tioåriga lagförberedandet av de ansvariga tjänstemännen på ministeriet. Utbildnings- och kulturministeriet tycks idag hålla fast vid sina felaktiga beslut, som direkt strider mot allmänna rättsprinciper, Europeisk lagstiftning och Bologna processen.

Ingenjörernas situation är nu grundligt kartlagd och knuten bör omgående lösas med dessa rättsliga argument. Diskrimineringen berör idag över 10 000 aktiva ingenjörer i yrkeslivet vars pensionsålder kan vara upp till 68 år. En stor del av dem har fortfarande närmare tio år av arbetslivet framför sig, där man bör behandlas jämställt med den reformerade ingenjörskåren, utan kränkande särbehandling beträffande utbildning eller behörighet.

Markus Bergfors
Klas Blomqvist
Anders Johansson
Harriet Katajisto
Peter Krusberg
Rainer Kukko
Kenth Lang
Lasse Männikkö
Robert Wiklund
Aarne Åberg
Peter Öström

Texten är skriven av ett gäng ingenjörer som undertecknat en skrivelse om hur den haltande lagstiftning diskriminerar en del av ingenjörskåren på arbetsmarknaden.

Problemet är allvarligt och ytterst degraderande både yrkesmässigt och ekonomiskt, för dem som dabbats och kommer att drabbas innan misstaget korrigeras. Vi är uppskattningsvis cirka 10 000 svensk- samt finskspråkiga ingenjörer som fortfarande har omkring tio år kvar i arbetlivet innan vi pensioneras.

För mera information kan du kontakta någon av ovanstående.