Psykologisk trygghet på jobbet kan leda till välbefinnande, utveckling och framgång

Efter drygt två år av distansjobb är det extra viktigt att satsa på välbefinnandet och gemenskapen på arbetsplatserna, säger sakkunniga Mikaela Wiik.

För att stärka välbefinnandet och gemenskapen bland medarbetarna räcker det inte att ordna rekreationsdagar, middagar och pausgympa. Aktiviteter av det här slaget är en krydda i arbetsdagen, men det krävs mera för att skapa gemenskap och arbetsglädje hos medarbetarna. Det handlar om individen själv, men också om själva arbetet, relationer på jobbet, ledarskap och om organisationen som helhet. Välbefinnande ska synas och prioriteras på alla nivåer för att det ska få bästa effekt.

Mikaela Wiik, sakkunnig vid Folkhälsan, betonar att företagshälsovård och säkerhet är en grundförutsättning för att trygga de anställdas hälsa. Utöver det nämner hon fem faktorer; gemenskap, möjlighet till utbildning och utveckling, psykologisk trygghet, möjlighet att påverka och bli hörd samt tillräcklig återhämtning.

De två första faktorerna, det vill säga företagshälsovård och säkerhet, gör det möjligt för arbetstagaren att sköta sin hälsa och därmed bättre kunna fokusera på själva arbetsuppgifterna.

Begreppet psykologisk trygghet innebär att var och en på arbetsplatsen ska kunna vara sig själv, våga säga sin åsikt och också våga visa sin sårbarhet:

– Man ska som medarbetare inte behöva vara orolig för att presentera en halvfärdig idé på sin avdelning eller i sitt team. Om medarbetarna upplever att det finns en psykologisk trygghet vågar de föra fram spontana idéer och förslag. Det skapar förutsättningar för utveckling, nytänk och framgång på företaget, säger Mikaela Wiik.

Arbetstagaren har ett ansvar för att uttrycka sina behov, och ledaren har ett ansvar för att ta reda på behoven.

Hon poängterar att det är ledarens ansvar att skapa en psykologisk trygghet:
– Ledaren skapar kulturen i teamet eller på avdelningen. Om ledaren alltid försvarar sig och aldrig kan erkänna ett misstag är det den stilen som ledaren sätter och som sprids bland medarbetarna. I stället ska ledaren vara lyhörd, vara intresserad av medarbetarnas idéer och tankar, fråga eller be om hjälp och visa en vilja att lösa problem tillsammans, säger hon.

Alla har ett ansvar
Men samtidigt har också varje medarbetare en viktig roll när det handlar om att skapa ett välbefinnande på jobbet. Varje leende, varje peppande kommentar och stöd har större betydelse än vi kanske anar. Mikaela Wiik poängterar att vi alla behöver få bekräftelse på att vi behövs och uppskattning på det vi gör.

I och med att många jobbat på distans under pandemin och bara sett varandra på en skärm har känslan av gemenskap eventuellt lidit på en del arbetsplatser.
– Kroppsspråket är svårare att avläsa och tyda på skärm, det är svårare att snicksnacka och det kan vara svårt för en del att hitta sin plats i arbetsgänget. Alla träffar och möten blir mera betonade på fakta och resultat. För en del kan det kännas otryggt och omotiverande, speciellt om också förväntningarna och målen är diffusa.

Mikaela Wiik betonar att vi alla är olika och därmed upplever distansjobbet olika.
– Extroverta personer har lidit mera på grund av det uteblivna sociala umgänget, medan mera introverta personer kan ha njutit av att få jobba hemma i egen takt.

De arbetsplatser som inte har kunnat jobba på distans har också påverkats av pandemin i och med hårda direktiv och restriktioner med till exempel avstånd och munskydd.
– Det här skapar också oro och stress, säger Mikaela Wiik.

Men det finns också de som tack vare distansjobbet har kunnat öka och förbättra sitt samarbete och samspel. Det gäller till exempel företag med utspridda team i olika landsändar och länder. Tack vare de digitala träffarna och möten har de skapat en tätare kontakt och därmed större gemenskap.
– De ledare som har lyckats med distansjobbet har förstått att ha en tät och varierande kommunikation med medarbetarna, säger Mikaela Wiik.

Hybridmodell kräver tät kommunikation
Nu när många arbetsplatser går in för en hybridmodell med både distansjobb och fysisk närvaro är det viktigt för ledarna att hålla kvar samma täta kommunikation och att fortsätta använda flera informationskanaler för att nå alla. Eftersom det kan finnas medarbetare både på kontoret och hemma, ställer det större krav på planeringen och tekniken.

Mikaela Wiik ser också att det kan finnas behov av en uppdatering på kontoret:
– För att arbetstagare faktiskt ska vilja komma till kontoret och se någon mening med det behöver arbetsgivaren skapa en attraktiv arbetsmiljö. Det måste finnas ett värde i att ta sig dit, något ytterligare värde än att träffa medarbetarna, säger Mikaela Wiik.

Välbefinnande på jobbet behöver synas i organisationens strategier. På det sättet skapar organisationen förutsättningar för ledare och medarbetare att satsa på det, anser Mikaela Wiik.
– Arbetstagaren har ett ansvar för att uttrycka sina behov, och ledaren har ett ansvar för att ta reda på behoven.

Hon tipsar om att varje arbetstagare kan fundera på vad det är man behöver för att må bra på jobbet och att sedan ta upp det med sin chef eller teamledare.
– Sedan tror jag på att det är bra att lära känna kollegerna. Gör något som inte har med jobbet att göra, lär känna varandra utanför jobbet. Lär dig nytt och var nyfiken – det höjer välbefinnandet.
Förutom tillräcklig återhämtning i form av sömn är den mentala återhämtningen oerhört viktig för att man ska må bra. Regelbunden återhämtning är den enskilda faktor som bäst förebygger utbrändhet och stressrelaterad ohälsa. Den når man bäst genom att göra något som får bort tankarna från jobbet.
– Det kan vara en hobby, motion, meditation eller avslappning, social samvaro, skogspromenader, föreningsliv. Prioritera de här aktiviteterna i vardagen. Plocka också gärna in lekfullhet, humor och skratt – både på jobbet och fritiden, säger Mikaela Wiik.