Semestertider – vad gäller egentligen?

De flesta ser fram emot den årliga semestern och alla behöver tid att vila upp sig. När man varit en tid i arbetslivet är semestern en naturlig del av årsklockan och man behöver sällan reflektera över hur den införtjänas eller placeras. Byter man jobb eller är ny i arbetslivet är semestern inte lika självklar och inför semestertider är det därför bra att repetera det mest grundläggande som gäller.

Kvalifikationsåret sträcker sig från 1 april till den 31 mars året därpå. Under denna period införtjänar man semester för följande semesterperiod som sträcker sig från 2 maj till 30 september. För varje kvalifikationsmånad som uppfyllts under kvalifikationsåret införtjänas två och en halv dag semester förutsatt att arbetsförhållandet pågått minst ett år vid kvalifikationsårets slut, annars införtjänas två dagar per full kvalifikationsmånad. En full kvalifikationsmånad innebär minst 14 arbetade dagar eller dagar likställda med arbetade dagar.

I praktiken innebär detta alltså att man tjänat in 30 semesterdagar ifall man jobbat mellan 1 april och 31 mars. Av semesterdagarna skall 24 vardagar ges ut under semesterperioden (sommarsemester) och återstoden före nästa semesterperiod inleds (vintersemester). Eftersom lördagar räknas som vardagar betyder det 4 veckor sommarsemester och 1 vecka vintersemester. Semester skall i regel ges ut oavbruten och arbetstagaren skall ges tillfälle att framföra sin åsikt om semesterns tidpunkt men arbetsgivaren bestämmer i sista hand tidpunkten. Tidpunkten skall meddelas senast en månad före semestern börjar. Semesterlönen skall åtminstone motsvara ordinarie eller genomsnittlig lön inklusive naturaförmåner.

Semesterpenning baserar sig inte på lag utan på gällande kollektivavtal. Enligt de flesta kollektivavtal skall en semesterpenning motsvarande 50 % av semesterlönen betalas ut i samband med semestern förutsatt att arbetsförhållandet fortsätter. Ifall arbetsförhållandet avslutas finns det skillnader mellan kollektivavtalen huruvida semesterpengen skall betalas ut eller inte.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan inom vissa gränser avtala om att en del av semestern sparas eller tas ut utanför semesterperioden. Dessa avtal bör alltid göras skriftligt.

Vissa kollektivavtal, speciellt inom offentliga sektorn, ger längre semestrar än semesterlagen och även lokala avtal kan ge längre semestrar. Det är även relativt vanligt att man vid byte av jobb kan förhandla lös full semester trots att man inte har rätt till det enligt semesterlagen.


Vill du läsa mera om våra bästa tips på hur du kan koppla av under semestern? Du hittar dem här 

Liknande nyheter

01.06.2023

“Our well-being today is insurance for your well-being tomorrow,”- ANE Student Network demands politicians solve the pandemic of mental health issues among young people.

14.12.2022

Ansök om omställningsskydd om du har fyllt 55 år och blivit uppsagd 1.1.2023 eller senare

24.08.2022

Viktor Kock representerade DIFF på årets Nording-möte