Aktuella intressebevakningsfrågor
Arbetsavtalslagen
Den senaste tiden har regeringen presenterat olika förslag för att förbättra sysselsättningsgraden. Som intressebevakare välkomnar DIFF en diskussion om hur sysselsättningsgraden kan förbättras, det gynnar alla parter. Vi ställer oss ändå kritiska till förslaget om att förändra arbetsavtalslagen så att anställningsskyddet försämras i företag med under 20 anställda. Förslaget skulle förmodligen ha en effekt på anställningar då såväl rekryteringar som uppsägningar väntas öka, däremot beräknas effekten på sysselsättningsgraden bli obefintlig.
Den största effekten av förslaget skulle vara att osäkerheten ökar för anställda på företag med under 20 anställda. Arbetstagarna i små företag skulle få svårt att skydda sig mot ogrundade uppsägningar och risken för en 90 dagars karens i samband med dem. Samtidigt skulle det begränsa företagens tillväxt då det skapar en ny tröskel grundad på antalet anställda.
-DIFF ställer sig bakom Akavas krav på att lagförslaget dras tillbaka. Anställningstrygghet och en jämlik behandling i arbetslivet är kärnfrågor i intressebevakningen, konstaterar DIFF:s ordförande Agneta Skogster-Järvi
I det ursprungliga förslaget till förändringar i arbetsavtalslagen fanns även ett förslag om att visstidsanställningar inte längre skulle behöva motiveras för ungdomar. Efter påtryckningar från förbunden drogs förslaget tillbaka. Giltiga motiveringar för visstidsanställningar finns redan, bland annat säsongsbetonat arbete och tillfälliga behov av mer arbetskraft. Från förbundens sida är det självklart att ålder inte kan motivera ett försämrat anställningsskydd.
-Att det åldersdiskriminerande förslaget drogs tillbaka visar förbundens viktiga roll som intressebevakare. Tillsammans med övriga förbund jobbar DIFF vidare för att upprätthålla en stabil och trygg arbetsmarknad i Finland, fastslår Skogster-Järvi.
Egna förslag för att höja sysselsättningsgraden
En förbättrad sysselsättningsgrad är central för utvecklingen av välfärdssamhället. Akavaförbunden kommer under hösten därför att ha en bred diskussion om hur sysselsättningsgraden kan förbättras. Akavas ordförande Sture Fjäder meddelar i en artikel på Akavas hemsida att de åtgärder och linjedragningar som förbunden utarbetar sen samlas i dokumentet ”Suomen työn linja”.
Redan nu står det klart att förbättrade möjligheter till fortbildning för såväl personer i och utanför arbetslivet spelar en nyckelroll. Behoven på arbetsmarknaden förändras snabbt och det måste bli enklare att bredda sin kunskap eller skaffa en helt ny utbildning för att möta behoven. Statistik visar också att det blir allt svårare att klara sig på arbetsmarknaden utan utbildning. Sysselsättningsgraden hos personer utan andra stadiets utbildning är endast 41 procent då den för hela befolkningen ligger på över 71 procent. Genom att se till att möjligast många slutför åtminstone andra stadiet kan sysselsättningsgraden höjas väsentligt.
En annan viktig aspekt för att förbättra sysselsättningen är att höja resurserna för investeringar i innovationer. Under de senaste tio åren har deras andel av BNP sänkts från 3,8 till 2,7 procent. För att Finland även i framtiden skall höra till de länder som leder den teknologiska utvecklingen borde andelen höjas till minst 4 procent av BNP. Samtidigt borde konkurrensklausulerna diskuteras eftersom de hämmar utvecklingen.