Läroverksingenjörer klagar på att deras examina ogiltigförklarats

Hundratals ingenjörer har lämnat in ett klagomål till Justitiekanslern om att deras examen inte erkänns som likvärdig med en yrkeshögskoleexamen.

Klagandena kräver att Justitiekanslern återställer den formella behörighet som erhållits genom den så kallade läroverksingenjörsutbildningen för befattningar som kräver en examen motsvarande yrkeshögskoleexamen. Utbildningen för en ingenjör som tagit examen från en teknisk läroanstalt bör enligt klagan klassificeras i den europeiska EQF-nivåklassificeringen på nivå 6, vilket motsvarar en lägre högskoleexamen.

Klagandena kräver också ersättning för förlorad arbetsinkomst under sin karriär. De har utfört praktiskt taget samma arbete som andra ingenjörer, men har kunnat få lägre lön än YH-ingenjörer på grund av sin examen. I värsta fall är en gammal utbildning ett hinder för att få ett arbetsuppdrag eller en arbetsplats.

Det absurda i situationen märks speciellt för de läroverksingenjörer som mot ansökan beviljats EUR ING-certifiering av FEANI. En finländare kan, efter att ha ansökt om certifiering för sin utbildning, söka befattningar på ingenjörsnivå på den europeiska arbetsmarknaden, men inte i Finland. Däremot kan ingenjörer med EUR ING-certifikat från andra länder söka dessa tjänster i Finland.

För Klas Blomqvist, som är en av de som drivit klagomålet, har ingenjörsexamen inte varit något problem i näringslivet. Som företagare och konsult stötte han ändå på problem inom den offentliga sektorn 2020, då han övervägde att delta i upphandlingen av företagskonsulttjänster vid NTM-centralen i Tavastland. Av de som deltog i upphandlingen krävdes högskoleexamen, med andra ord en ingenjörsexamen från yrkeshögskola, vilket gjorde att deltagare med motsvarande ingenjörsexamen från läroverk ignorerades helt.

– Den finska ekonomin skadas genom att tvinga bort kvalificerade konsulter, beklagar han.

Blomqvist tog examen som ingenjör 1988 från Tekniska läroverket, som senare slogs samman med nuvarande Arcada i Helsingfors. Han har också skaffat sig ett EUR ING-certifikat.

Reformen gjordes mot rekommendationerna

År 1998 genomfördes en utbildningsreform i Finland, där utbildning på institutnivå och tekniska läroanstalter övergavs. I stället inrättades yrkeshögskoleexamen. Ingenjörsexamen hade i omfattning motsvarat en lägre högskoleexamen, vilket den nya YH-ingenjörsexamen klassades som. Förordningen som reformen baserade sig på lämnade ingenjörsexamen från läroverk utanför klassificeringen för högskoleexamen.

Enligt klagandena var den gamla examen mer krävande än den nya, när man mäter antalet poäng som ingår i examen. Klagande säger att tjänstemännen felaktigt tolkade läroverksingenjörsexamen som en mindre krävande teknikerexamen. Av den anledningen undviker Blomqvist att prata om läroverksingenjörer, eftersom ordet kan ge ett felaktigt intryck av att det är frågan om en nivå 5-examen, det vill säga den lägsta nivån på högre utbildning.

Problemet blev konkret när utbildnings- och kulturministeriet utelämnade de gamla examina från lagen om europeiska examina som publicerades 2017. I praktiken innebär det enligt Blomqvist att den gamla ingenjörsexamen inte alls erkänns som examen.

– Problemet är rent semantiskt. Utbildningsstyrelsen håller fast vid att en ingenjörsexamen som gavs vid ett institut eller en teknisk läroanstalt inte är en yrkeshögskoleexamen. Det är att hänga upp sig på ord, för nivån på examen är densamma, framhåller Blomqvist.

Läroverksingenjörerna är på grund av utbildningsförvaltningens beslut inte formellt behöriga att arbeta i befattningar motsvarande deras nivå.

Problemet drabbar hundratals ingenjörer

Det finns över 10 000 så kallade läroverksingenjörer i landet, och de sista av dem började sina studier före 1998. Utöver de tre ansvariga klagandena har 285 andra ingenjörer undertecknat klagomålet. Insinööriliitto och DIFF har bistått sina medlemmar som berörs av problemet i klagomålet.

Klagomålet lämnades in un der våren i år, och nu har utredningar inkommit från både undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Till näst ges de klagande möjlighet att lämna egna skriftliga svar till dessa. Därefter fortsätter behandlingen av klagomålet igen i Justitiekanslerns ämbetsverk.

Enligt den nuvarande bedömningen kommer slutligt avgörande i ärendet tidigast i början av 2023.

Texten är en omarbetad version av Janne Luotolas artikel i tidningen Insinööri

Liknande nyheter

02.12.2022

Avtalslöst tillstånd – förhandlingarna fortsätter

14.10.2022

Förhandlingarna om löner har avslutats, kollektivavtalsförhandlingar inleds

24.08.2022

Viktor Kock representerade DIFF på årets Nording-möte